fredag 13 mars 2009

helg igen.

usch vad fort tiden går. man hinner inte med. idag fyller vår älskade vovve devin 1 år. jag tycker inte det var längesen vi fick hem honom för 10 mån.sen. då var han som en liten ullboll. idag var jag ner på stan en sväng på fm och handlade lite gott åt devin och mat åt kaninerna. var på apoteket och beställde min månadsranson näringsdrycker. jag dricker 1-2 om dagen som komplement till maten. jag har en ofrivillig viktnedgång sen 3 år tillbaka. går ner i vikt för att gå upp några kg som jag sedan går ner igen efter några månader. äter mat.pizza.godis.kaffebröd, extra grädde i maten mm och har ändå bara gått upp 2 kg på 6 mån. gjort massa undersökningar och provtagningar men allt är normalt. sååå less på folk som hela tiden påpekar hur mager jag är och att jag måste äta mer. en kompis till mig sa för ett tag sen. gud vad mager du är. hon är överviktig så jag sa: så där fet var jag förut och nu har jag lyckats bli så här smal och fin. hon höll på att tappa hakan och har sen dess inte påpekat min vikt. lika jobbigt att vara underviktig som överviktig. läser bara om bantnings tips i tidningar, aldrig om underviktiga.

sen gjorde jag våfflor tills gubben kom hem kl 15. efter det var vi och handlade så vi har mat och annat gott över helgen. nu ska jag dricka kaffe och äta nybakta muffins som dottern och hennes kompis nyss bakat. sen utfodra kaninerna och ut med devin innan det blir soffan och tv.
ha det bra och sköt om er.
kramizzar.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Återgäldar besöket till min blogg.
Grattis till vovven!!
Intressant det där om undervikt, jag är likadan och det är konstigt att folk tycker sig ha rätt att påpeka att man är mager men att säga till en överviktig person att den borde banta är tydligen helt fel. Ha en fin kväll :)

CA sa...

Grattis grattis till lille Devin!!
Ja du detta att vara smal har jag sett inte är det lättaste. Min gummsa väger ju 45 och har då skolan att tacka för att allt lag av i kroppen när hon inte fick mat på dagarna. Men är man magerlags i sin natur är det jätte svårt att ta igen om man bara rasat en gång.

Men de som gör mig mest förbannad är omgivningens kommentarer. Att de alltid utgår från att man är sjuk då man är smal. De är allt från anorexi till att man måste må dåligt för att man är mager. Jag hatar dessa spekulationer. Min dotter är ju som du beskriver en hejjare på att trycka isig mat men inte ett hekto går hon upp och ibland undrar man VART tar allt hon äter vägen?? *fniss*

En sak undrar jag också om personer med övervikt får höra lika mycke om deras vikt? För så mycke spekulationer vi fått höra sen hon rasade i vikten är helt sjukt och till på råga på allt tror de inte vad man säger heller, de är ju de som gör en mest förbannad. För inte fasen går folk på överviktiga och tjatar om bantning mm..då är man oförskämmd men smala är helt okej att trakassera USCH!!!!!

Sen är de ju så med att man har gener...är man född med smala föräldrar och de knappt finns övervikt i släkten ens så är de ju inte lika sannolikt att man blir tjock..men sånt tänker inte heller folk på. Men klart..de som klagar och antar massa saker har nog inte så mycket där uppe att de kan lägga ihop ett och ett. Bara beklaga deras dumhet säger jag.

Näe stå på dig och ta inte skit för att du är smal..de är snyggt att vara smal *tummen upp*